smelly.by.smelata

Ester smet ut igårkväll när vi kom hem efter kvällsrundan med Signe.

Hon har varit ute ensam en gång innan och efter en kort stund kom hon då och kraffsade på dörren och jamade så vi hörde att hon ville in.
Så jag tänkte: Hon kommer väl tillbaka om någon minut och vill in.

Men hon kom aldrig. Så vi har haft en orolig natt, och dag här. Vi har gått och letat och kallat och lockat med matskålen, öppnar dörren och kallar på henne HELA tiden men ingen katt vill komma hem.

Vi köpte hennes favoritgodis "cheesballs" på Netto och tänkte att nu kommer hon hem men nej.

Hon är fortfarande borta.

Vi skulle egentligen iväg på äventyr idag. Jag och Jerry alltså. Men vi vill ju inte lämna huset nu när vi inte vet när Ester kommer tillbaka. Så vi har haft en hemmadag idag. Rätt så mysigt. Synd man ska behöva oroa sig bara..


Nu ska Jerry ha sin dator igen och jag ska försöka sluta vara så orolig.

När Jerry vakna av sin klocka imorse så vänder han sig om till mig, lägger armen om mig och sjunger:

"Nu är det fredagsmys, om det så är det sista jag gör.."
Jag sov och vaknade av hans vackra stämma. Är han inte för härlig?
När jag kört honom till jobbet så gick jag och Signe en liten runda i det fina vädret

Idag har jag lite att städa och fixa. Får se hur mycket jag hinner.

Jerry lovade att diska igår efter maten så jag gjorde det inte, men gissa hur köket ser ut idag?
Nu vet jag hur Jerry känner sig varje gång jag säger till honom: Nej jag diskar sen...


Jaja.. Nu ska musiken på och sedan sätter vi igång.

För att uppdatera er om det mystiska paketet får jag berätta att det var inte roligare än 100 stycken dvd-filmer.


Så var det med den saken.

Nu ska jag gå och duscha och lite så, sen vill jag äta knäckemacka och dricka te i soffan

Just nu står det ett paket i hallen med okänt innehåll.

Posten kom och knackade på dörren och sa att han skulle leverera ett paket till Jerry.

Jag skrev på och frågade om han visste var det var, men han svarade att han bara levererade.

Han var lite uppskrämd för han var rädd för hundar. Jag kände mig urfånig som stod med Signe under armen när han öppnade dörren. Hon skäller ju som en tok när det knackar på dörren och om jag lyfter upp henne så slutar hon så om jag inte vet vem det är gör jag så för att slippa otrevliga händelser. Tur var ju det i detta fallet då han var livrädd.

Iaf, paketet är tungt och stort och jag kan ju inte öppna det eftersom det inte är mitt.
Jag ville genast skicka sms till Jerry och fråga vad han har beställt (får inte ringa honom på jobbet om det inte är dax att föda) men han har glömt sin mobil hemma idag så om jag ska nå honom måste jag ringa till hans jobb och i dessa tider känns det något onödigt.

Men jag och min fantasi kom genast fram till att det kunde vara en bomb. Så jag sitter nu och funderar på om vi har några fiender. Livrädd för att det ska sprängas. (har jag sett tre kronor nyligen eller vad?)

Eller så har min önskan gått i uppfyllelse. Att bebisen skulle komma med posten? DET hade varit himla bra.

Här sitter jag och skriver inköpslista. Klockan tre ska jag hämta Jerry och då ska vi iväg och storhandla. Vi har inte så mycket mat i frysen och vi känner för att fylla på förråden så vi har mat hemma.

Vi ska nämligen om en snar framtid låsa in oss i vårt hus och stanna här några dagar och då behöver man ju något att tugga på under tiden.


Vädret är perfekt väder för att shoppa i. Man missar inget speciellt direkt.

Annars inget. Signe är trött idag. Hon ligger och sover i sin korg. Vi ska bege oss ut på en snabbisrunda nu innan det är dax för shopping. Hon får följa med och vakta bilen. Det tycker hon är roligt. Men först måste man kissa och lite sånt så man kan koncentrera sig.


Jaja.. nu vet ni vad jag håller på med idag.

Jag har precis lugnat mig lite efter en oväntad gäst som jag såg i ögonvrån på väggen. En spindel som var halvstor (ja den skulle varit gigantisk om ni frågat mig innan the beast uppenbarade sig här hemma för ett tag sedan)

Det var en spindel med köttig kropp och grova ben som kunde springa hur snabbt som helst. I ren panik ringer jag till Jerry och han svarar ju direkt såklart. Jag berättar och han blir arg och säger att det kan han inte hjälpa mig med när jag ber honom komma hem och döda den. Jag gråter och tycker himla synd om mig själv. Jerry mest upprörd över att jag ringer för han tror ju jag ringer för att det är dax att åka in till förlossningen.

Vi lägger på efter att han har bett mig döda spindeln själv och jag sitter allvarligt och funderar på var jag ska tillbringa dagen, för här hemma tänkte jag minsann inte stanna.

Jerry ringer efter några minuter och jag gråter ännu mer. Han frågar om jag dödat den än och jag blir nästintill hysterisk.
Sen säger han att hans pappa kommer inom 5 minuter och dödar den till mig.

Han kommer och då är gästen i taket. Han vill inte ta den med papper för det hade blivit så kladdigt så vi tar fram dammsugaren och han dammsuger upp den. Han säger: Stark jävel han höll sig kvar.
Då rös det i hela min kropp. Och till min stora förtjusning frågar han om han ska byta påsen till mig.

Så spindeln fick åka i soporna och vi fick även bytat påse i dammsugaren vilket behövdes.

Det kliar fortfarande på hela min kropp och jag har inte riktigt slutat gråta än, men det kommer nog.


Hur kan man bli av med sin fobi? För det jag känner för spindlar är ingen vanlig rädsla. När folk säger till mig att "det är väl bara att döda den" så känner jag mig så oförstådd och det är hemkst. Jag hade ju självklart dödat den om jag hade klarat av det.

Jag har legat vaken hela nätter när jag bott själv för att det funnits spindel i taket och varit allvarligt livrädd en hel natt, sen har någon fått komma dagen efter och dödat den till mig. Jag har suttit på köksbänken i flera timmar och haft syster i telefonen för att bli lugn medan jag väntat på att nån ska komma och rädda mig från spindeln på soffan.

Ja nog om spindlar för idag hoppas jag.
Men jag minns nu varför jag hela livet sagt att jag aldrig ska bo i hus och absolut inte ha trädgård..

Vi (jag och signe) startade dagen med en härlig morgonpromenad i det sköna vädret. Solen värmer ju riktigt idag.

Jag är sugen på att köpa utemöbler och bosätta mig i trädgården men Jerry har ju sin hockey på söndagar så det blir inget med det.

Jag får ta ut en vanlig stol istället och sätta mig . Men det är ju inte samma sak riktigt.

fast egentligen skulle jag vilja göra något. Inte bara sitta hemma och glo.. Men det är inte så lätt att göra något annat. Söndagar är ju en vilodag.

Jag och Signe får väl gå en härlig runda till kanske. Då blir hon glad i alla fall .

Då var man hemma igen och "stackars" Signe som är så ivrig och springer ivägen så jag trampar på hennes tass. Jag vet inte men det känns som hunden får skylla sig rätt mycket själv.

Men när jag nu kommit in och satt mig och ignorerat henne tills hon är lugn. (okej hon ligger och piper bakom mig i soffan och tycker synd om sig själv för att ingen bryr sig om henne) så fick jag för mig att kanske säga förlåt till henne för att jag trampade på henne. Jag är ju trots allt rätt så tung..

Men hur säger man förlåt till en hund?


För övrigt så låter det som om vårt hus ska blåsa iväg. Tur jag kom hem och tynger ner så det inte blåser iväg lika lätt.


En gammal bild men precis så här ligger hon i soffan nu .

vad jobbigt väder idag. Sånt regn som inte syns men man blir superblöt och håret lockar sig direkt..


Idag står det fika med B på schemat. Så jag ska nu göra mig iordning.

Sen ska det städas här hemma. Igår plockade jag inte undan för att kunna ha något att göra :) Det ni.. det kallar jag smart.



Sen får vi se vad kvällen erbjuder. Men något "fredag i blode"... det har jag inte.

Det blåser (som de flesta redan vet) rejält ute och jag var precis ute en runda med Signe.

Alltså herregud vad söt hon är när hon nästan blåser iväg och försöker bajsa. Det var inte lätt att hitta ett ställe idag inte.


Märkte med att någon snäll granne har stängt vår grind. Jag hörde att den stod och smällde innan men jag orkade liksom inte göra något åt det.
Nu hör jag hur cyklen välte och grillen är på väg så jag får nog gå ut och fixa det.

Annars får väl grannarna snart en grill i huvudet.

Sen tänkte jag platta håret. för er som undrar.

Jag har precis gjort "veckans dusch".

Nu kan ni ju få tro att jag bara duschar en gång i veckan. Men det gör jag inte. Jag har idag tvättat håret och gjort ansiktsmask. Jag provade min victoria's secret-duschkräm som Nina fixat till mig och den luktar så gott så gott.

Egentligen skulle jag vilja ta ett bad men eftersom Jerry inte är hemma så vågar jag inte riskera att lägga mig i badet för att sen kanske inte komma upp eller alternativt ramla och slå halvt ihjäl mig när jag försöker.

Jag har i och för sig lyckats väldigt bra utan hjälp varje gång men man vet ju aldrig när man blir för tung.

Sen är det grejen med spindlar fortfarande. Jag vill kunna fly snabbt och lätt om jag ser en och det går ju inte om man ligger i badet. När Jerry är hemma så måste han sitta och vara beredd att springa ner och rädda mig om jag ser någon.

Just nu har vi en i taket i trappen. Men den är liten. (hade ni frågat mig innan jättespindeln från sovrummet skulle jag sagt att denna var gigantisk). Den får sitta där tills Jerry kommer hem. Men jag har ögonen på den.

Ojoj. Ser att klockan börjar närma sig lunch. Eller snarare mer min mage som tycker det närmar sig. Pyttipanna får det bli idag.


Dagens outfit.... fast inte idag.. som ni nog förstår.....

Det stormar idag. Alltså blåserr så in i.

Igår hade jag bakdag. Japp. Jag bakade frukostbullar och fyra stycken sockerkakor.

Allt ligger i frysen. Fast vi åt en sockerkaka igår så nu ljög jag lite.

Här är något som jag iaf satt och skrattade åt igår:



Alltså google translate. från tyska till svenska blir 15 stycken ä pokemon. Hur kul är inte det.

Nu ska jag äta frukost och sedan blir det väl att jag städar. Fast det egentligen inte behövs. Eftersom det inte finns så mycket annat att göra.