hockeyhjälm

Sitter här och kränger havreflarn. Jävla gott alltså.

Jag vaknade av att Signe stormade in i sovrummet vid 12 och jag bäddade ner mig i soffan. Precis när jag börjar somna om igen så ringer Jerry.

"Jag har glömt min hjälm, kan du köra och lämna den?"
Först sa jag blankt nej.
"nänä, då får jag spela utan" svarade han
Jag fick ångest. Om han spelar utan hjälm så kommer han säkert skada sig och då kommer jag aldrig förlåta mig själv.
"Du får inte spela utan hjälm" säger jag och försöker ändå slippa köra och lämna den
"Jo, jag tänker inte sitta här och glo på i två timmar"
"jag ringer när jag är utanför" blev mitt svar och jag fick röra fläsket ut i bilen.

Så han fick sin hjälm och jag känner mig som en bra flickvän.
jag visste egentligen att jag redan från det att han bad mig första gången skulle köra och lämna hjälmen till honom, men han ska inte tro att jag gör det med glädje. Utan jag anstränger mig.

Samma sak är det när jag kör honom till jobbet. Eller hämtar honom på jobbet. Jag gör det för jag vill vara snäll, men inombords hatar jag mig själv lite för att jag blivit en sådan hemsk flickvän. :)

ojoj från ingenstans nu minns jag att vi har apelsinchokladglass i frysen. Passar perfekt till mina havreflarn.


SEE YAAA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0